Grodan tog mig på en jättebra film, "Inside man",
men viktigare än så, hon fick äran att träffa dottern idag.
De två kvinnorna i mitt liv har äntligen mötts
(förlåt, mamma, du finns ju också).
Nu ligger min älskade och äter clementin i bäddsoffan.
De unga tu fick en brödrost, vad annars?
Kungafödelsedagar och eldar skiter vi i.
Det finns viktigare saker i världen.
Inte fan kommer vi att demonstrera heller.

Till alla er som brytt er.

Tack för att ni har funnits för mig, ringt, frågat, undrat.
Dragit ut mig i solen och i snön.
Mailat, msnat och hört av er.
Nu är jag frisk.
Så bra.
Och vårsolen lyser vackert och firar den här dan med mig.
Men jag vet att jag är av en sort som kan får depressioner.
Därför ska jag anstränga mig för att lära känna mig själv bättre och de tecken i skyn som kan peka på en annalkande storm.
Det är inte bara snack, utan verkligen verklighet.
Konsekvenserna av att inte leva i sanning fick jag smaka på häromdan.
Jag har sårat någon som älskar mig och det dåliga samvetet får jag gå med.
Så lär jag mig.
Det är färdigt med smitandet.
Det får vara slut med att måla ut falska bilder av mig själv.
Jag är frisk, men med en tagg i hjärtat som påminner mig om att jag är sårbar.
Tack för att ni finns.
Ni vet vilka ni är.
Och mest av alla, grodan.

Ingen är viktigare än laget, tänker jag när jag står och kollar på mellansonens fotbollsträning. Alla är viktiga och i vår förening sköter vi oss och tar hand om varandra. Skriker varken på med- eller motspelare eller på domaren. Tror att idrotten när den är som bäst funkar fostrande. Och Rörsjöstadens IF - årets förening - funkar. Kenneth är en underbar tränare och ledare och jag bara njuter. Om bara Zlatanfarsorna slutade att försöka dirigera sina söner från sidan av planen skulle allt vara perfekt.

Dagen tog sig.Jag ser sanningen i vitögat och det kan smärta när jag måste stå för det jag gör och gjort. Ja, gjort är gjort, men jag kommer att göra om det om jag tillåter mig att förklara bort. Jag vill aldrig mer ha det som jag hade det på förmiddagen idag. Aldrig mer. Jag vill vandra i kärlek och sanning med ungar och grodan och gott samvete.
Och att det jag känner för grodan i praktiken är just så starkt som jag trodde teoretiskt vet jag mer nu än nånsinn. Bra det.

Själv kom jag aldrig till Dahab. Åkte in en sväng i Siani, badade i det klara varma vattnet, såg den enorma öknen och åkte sen tillbaka in i Israel. Känner ändå starkt idag precis som jag gjorde över explosionerna i Taba när det nu var för nåt år sen. Blir också ledsen när min kära Netto i kvarteret bredvid rånas. Detta trots att jag hatar allt snack om att vara sig själv närmast och att bry sig mindre ju längre bort sakerna sker. Det jag förbannar är väl att jag i grund och botten är som alla andra och inte så jävla bra.

Just idag

Det är en sån där vårdag då ingenting behöver läggas till. Ungarna plockar tussilago och årets första vallmo lyser sådär knallrött som dom gör. Världen ler, tanterna med sina pudlar, joggare som flåsar förbi och hela MFF:s A-trupp i en stor klunga. Det är som om alla vill ropa: "Se, det är en 24 april, vi firar idag, vi har det bra. Den 24 januari var en helt annan sorts dag. Kallt och vinter både i parken och i mitt hjärta. Sjuk och sorgsen, utan tillstymmelse till solsken i blick.Slängde iväg ett mail till någon som jag tyckte verkade trevlig och fick nästan omedelbar respons. Så var det och på den vägen är det. Som då, nu och sen. Vi.

Jag var där.

Den lokala monopolblaskan skriver att jag var på bibblan och svarade på allmänhetens frågor, men det var jag inte. Allmänheten på såna tillställningar brukar bestå av åldrade rättshaverister eller tydligt definierade särintressen. Hur man verkligen når allmänheten har jag ingen aning om. Antagligen är dom inte så intresserade av kommunal organisation. i min gamla stadsdel läggs en illa fungerande skola ner. Helt rätt, om du frågar mig. Stäng ner, bygg upp nåt nytt. Våga lite; rädda politiker får inte kyssa en vacker framtid. Men genast hojtas det om att demokratin inte funkar. Okej, men demokrati är inte alltid att få som man vill.

Jodå, grodan finns i bloggosfären igen. Välkommen, älskade du!

Hyllning till MSN.

Bara för att jag skrev om hur jobbigt det kunde vara med fjortisen och småkillarna, så har allt varit frid och fröjd hela dagen. har till och med hunnit sitta och läsa Blanche och Marie nån timme.
P-O Enqvist, alltså. Sveriges bästa författare.

Vill också uttrycka en hyllning till MSN. Tänk så många roliga och spännande kontakter man fått den vägen. Ja, grodan toppar den listan också, men även vänner, vänner jag aldrig träffat och kanske aldrig träffar. Exet är numera märkligt lågmäld i sitt förakt mot nätet och de kontakter man kan få där. I wonder why.

Lat lördag

Datorjäveln skojar med mig; driver med mig, skulle jag nog säga. Om en vecka kommer grodan och rättar till felet. Det var inte så varmt ute som jag först trodde. Har dammsugat, barnen leker på gården och fåglarna kvittrar. Ett lågt flygande prpellerplan hörs och jag tänker samla ihop pantflaskor och skicka iväg fjortisen med dom. Allt går sin gilla gång.

Klagar och skäller

Fjortisens passivitet och sätt att ibland behandla småbröderna som jämnåriga lekkamrater irriterar och provocerar. Och att han inte tycks ha andra intressen än att spela PS2 och att sitta vid datorn. Men det är inte enkelt, därför att han är en kul kille också, som småbröderna alltid frågar efter när han inte är här. Lär dom datorspel och hittar på. jag får helt enkelt vänta på att de barnsligaste sidorna mognar bort. Hatar att klaga och skälla. Verkligen.

Tidig kväll

"Vargen" på Falsterbonäset var en Sibirian husky. Fördomarna om folket nere i golfghettot blir knappast färre av det. Tur i alla fall att det inte var i Dalarna eller Värmland, för då hade en hundägare varit mycket ledsen just i detta nu.

Den äldste sonen diskade med assistans av mellanbror, till soundet av black Eyed Peas. Lillebror satt och spelade Sims och jag läste "Att växa som vuxen". Familjelycka, nicht wahr?

Kaffet är slut. Det är inte bra.

Tio ungar till.

Tio ungar till. Och det är inte förhandlingsbart. Siffrorna ska snyggas till inför valet och efter skolverkets kritik. Och vi leverar, ler och samarbetar med dom som sänker kvalitén på vår verksamhet. Att vi är duktiga vet vi. Skolverket gillade vårt dagis och enligt OECD är svensk barnomsorg bäst i världen. Ja, det finns mycket att glädjas åt och försvara.
Och till sist blev det en skön dag. Tror tammefan att det bränner lite i kinderna av solen. Och pannkakorna smakade gott och de levande ljusen lyser än. Ungarna är här. Än har inte exet ringt.

trivsam tisdag

En tjej på bussen berättade för en annan om vilken hemsk ångest hon hade för nåt vad det nu var. Tänkte att det ju faktiskt kan vara så, annars - du skulle bara veta hur ångesten är när den kommer.
Som en inre tsunami, som slår ner allt i sin väg.
Nu när jag tillfrisknar måste jag lära mig att man faktiskt kan bli ledsen, orolig och allt det där som hör till livet, utan att det är sjukt.
Det är ju tvärtom friskt att bry sig.
Starkt att kunna vara svag.
Och att jag inte får bli orolig över det.
Inte tro att det är sjukt.
Pigg som en lärka hela dan på jobbet.
Vädret växlade mellan sol och regn flera gånger.
Ishockey idag igen.
Sonen praoar, vilket är skönt eftersom skolan inte är hans stora grej.
Grodan och jag - tänk att det är sant!

Solig söndag

Efter middagen med dottern lajnade jag ut till Västra hamnen och tog en glass på Scaniaplatsen. Det var hur mycket folk som helst som satt och njöt i värmen och det pratades engelska, italienska och bosniska, förutom skånska då och det doftade hav och kaffe. Träffade dottern på Triangeln och det tog en stund en vi kom fram till att vi skulle äta thaimat. Och vi pratade om livet och jag tittade in i hennes ögon som liknar mina på pricken, numera vackert inramade av brillorna. Mitt kött och blod, i full färd med att flytta hemifrån och nystarta livet.
En solig söndag på alla sätt

Partivännen och karaokekamraten Wallner länkar till till en diskussion om polyamori och försvar för nåt slas kollektivt föräldraskap. Jag är ledsen, men där har man passerat min respektgräns. För mig är ett tydligt föräldraskap allt från alfa till omega i barnuppfostran. Kan så vara att föräldrar dör, abdikerar eller inte håller måttet, men vilka dom är får aldrig vara otydligt. På vilka premisser samtyckande vuxna har sex, intresserar mig däremot inte nåt särskilt, så länge man inte sviker.

Anonyma kommentarer igen

Nån som inte tycker om mig och vill skada mig har åter börjat skriva anonyma kommentarer om mig och mina närmaste. Det känns förfärligt tråkigt. Ring eller maila mig istället.

Skulle vilja gå på fest

Skulle vilja gå på fest. En riktig mingelfest med mat och dryck och dans. Men så blir det inte idag, i alla fall.
Strunt samma, det kommer fler tilfällen.
Idag gick jag och tränade och sen åt jag moussaka och drack en öl på en uteservering. Lajnade omkring i solen och åkte sen hem. Dagen skärpte sig rejält mot slutet. Börjar få klarhet om vad boken ska handla om. En kärlekshistoria med lyckligt slut (Vilse & grodan, kanske...), nej, mest påhitt. Ska skriva den bok jag skulle tycka om att läsa.
Mest för min egen skull. För att visa mig att jag kan.
Den man älskar ger man space. Det har jag lärt mig. Jag ska orkar leva upp till det denna gången.

Låg långfredag

Vaknade upp på ett filosofiskt humör, men det beror kanske på Dalai lama-citatet. Och så är det ju långfredag. Spelar "Fool such as I" med Elvis och tänker lite. Det borde vara skönt att softa här i lägenheten, varvat med promenader och träning.
Men faktum är att jag hr det ganska tråkigt och känner mig ensam.
Jag är så beroende av sällskap och samtal.
Undrar vad jag kan göra åt det.
Tänker springa en rejäl runda idag.
Måste handla också.
Behöver ruska om mitt system ordentligt, känner jag.
Antagligen tänker jag för lite och känner för mycket i vardagen.
Då blir det som det blir.
Ska kolla på "Walk the line".
Den verkar lovande.

Dalai Lama säger

Måste lägga in denna också!
"Livsinstruktioner - Dalai Lama
Ta i åtanke att djup kärlek och goda ideal innebär stor risk.
När du förlorar, förlora inte erfarenheten.
Följ de R:en - Respektera dig själv. Respektera andra. Respektera alla dina handlingar.
Kom ihåg att inte få det man vill ha är ibland mycket lyckligt.
Lär dig reglerna så du kan bryta dom ordentligt.
Låt inte små meningsskiljaktigheter skada djup vänskap.
När du inser att du har gjort fel, rätta omedelbart till det.
Ta tid att vara ensam med dig själv varje dag.
Var öppen för utveckling och förändring, men behåll dina värderingar. Kom ihåg att tystnaden är ibland bästa svaret.
Lev ett gott och värdigt liv. När du blir äldre och ser tillbaka har du möjligheten att njuta av det ytterligare en gång.
En kärleksfull atmosfär i ditt hem är grunden till ditt liv.
När du är oense med dina kära se endast på det ni är oense om, ta inte upp gammalt skräp.
Dela med dig av din kunskap och visdom, det är ett sätt att bli odödlig. Var varsam med jorden."

Det täcker väl det mesta, eller?

Snodd rakt av ur Isobels blogg.
trofinos said:
Johan lönnroth skrev en krönika i Gaisar'n där med ett humoristiskt anslag menade att Öis var överklassen lag, Blåvitt arbetarklassens lag och Gais underklassens och de intellektuellas lag (Vad han skrev om Häcken kommer jag inte ihåg.). Överfört på musik så blev enligt Lönnroth Öis klassisk musik, Blåvitt dansband och Gais Rock'n roll. En mycket träffande beskrivning. ;)

Inlining

Inlinade till friskis och svettis och sprang på bandet och hivade skrot i en timme.
Bra jobbat, va?
Det spöregnade verkligen på vägen dit och hem och ja, dumfan hade en hoodie som blev våt och tung som en extra kropp ovanpå den andra. Skulle vilja gå ut i kväll efter ishockeyn, men alla tycks ha planer och som vanligt är jag sent ute.
Kan för all del gå ut själv en runda, ta en öl och kolla lite på folk.
Eller så stannar jag inne och läser och tar ett glas vin. Inte galet det heller.
Fick en mikrodip när jag läste ett påhopp på mig inne på ett diskussionsforum och tyvärr svarade jag också.
Impulsiv var ordet, ja.

Drömde

Drömde att jag ringde till syrran och avbokade kvällens möte. Spooky som fan. Ska ju göra det, men va fan, har jag börjat få uppenbarelser? Idag har jag semester och ska roa mig med att diska och styrketräna. I värsta fall ger jag mig på att åka runt stan med mina inlines. Ett lätt sätt att göra andra glada, eller?
Lyssnar på ring P1 och det är ju fan vad folk gnäller. Hm, nu gjorde jag det själv. Ska nog hämta lite mera kaffe. Det är ovant att vara ensam.
Tur jag har msn och telefon.
Och dessutom är det skärtorsdag. Inte ett ägg i sikte och ingen häxa, inte ens exet. Konstigt att den bästa och den värsta bär samma namn.
Nä, jag kunde inte låta bli idag heller.
Fan så förutsägbar jag är.

Jag tänker bli fri!

Tänker trappa ner och ut medicinen så att känslolivet kommer tilbaka med full kraft (vill aldrig mer ha det som idag!).
Tänker sluta låta exet styra mina göranden och låtanden, direkt eller indirekt (jag är fan lika mycket förälder som hon).
Tänker fixa den där tiden på varvet (mm..men den är fortfarande hemlig..).
Tänker jävlar anamma skriva den där boken (och ja, det får ta sin tid om det behövs; tänker ändå inte bli "författare")
Tänker finnas här för min groda, för hon är den jag älskar (och hon får all space hon behöver...jag har lärt mig..)
Tänker bli fri, helt enkelt. Igen.

Nä, jag vet inte vad jag ska skriva idag. Mer än att jag måste lära mig att tygla min impulsivitet. Men...den har gett mig så mycket också. Hm.

Vardag och susodus.

Att vara på politiskt uppdrag är att vara prao i ett liv i sus och dus. Och ändå är det vi som ska representera vanligt folk. Det går svårligen. Det var hur som helst ett intressant studiebesök och middagen på kvällen var fantastiskt god. Men riktigt rätt känns det inte. Idag har vi dock ett helt vanligt nämndsmöte, no more no less. Sen så får jag gå en runda på stan i väntan på att grodan ska plocka upp mig efter jobbet.

Det är en stor upplevelse att få vara hos henne en vardagsmorgon. Det är inte glamoröst det allra minsta. Ingen av oss är morgonmänniskor och det vet vi och respekterar.
Och hennes ormar är goa och lite blyga på morgonen förstås.
Snacka om att vi har tagit ett steg till.
Hon är min kärlek och hos henne är jag trygg, men också öppen och sårbar.
Jag litar på henne till hundra procent.

En jävla runda

Springer en jävla runda för att jaga väck exets dumheter ur min kropp. Hon kan fortfarande få mig ur balans med sina elakheter och makt-demonstrationer. Springer snabbare än på länge. Min groda finns förstås i bakhuvudet hela tiden och visar att lycka och glädje finns också för mig. Kan väl springa snabbt av ren glädje också, tänker jag. I morgon får jag somna vid hennes sida och vakna på samma sätt dagen efter.

Det blev inte muséet, utan ishockey och fika i lägenheten. Bra det också.

Tvivlande grön, studiebesök och pissväder

Varför jag är grön skrev jag om i somras. Och i oktober skrev jag om några av mina tvivel i sakfrågor. Men jag tvivlar på attityden också.
Det är inte det att vi har filosofiska skogsmullar med, utan att det hela tiden tas sån hänsyn till dom. Skräm bort dom istället. Sextiotalet är tammefan slut sen länge. Vill man ha stora förändringar måste man vara smart. Skulle jag bli riksdagsman skulle jag styla om håret och skaffa en look som öppnar alla möjliga dörrar. Det är inte med sitt utseende man ska göra revolution.

Och i morgon ska min nämnd åka på studieresa till Göteborg. Så oerhört pinsamt. Vi ska provåka en ny spårvagn, en buss och färjan Älv-snabben. Sen nån föreläsning inne på Västtrafiks kontor och så en bättre middag på kvällen. Dagen efter har vi möte till 12.30 och sen är det slut. Pinsamt, som sagt. Det jag skulle vara intresserad av är att diskutera synen på trafiken och Väst- och Skånetrafikens roll och hur vi kan stärka vår position. Och så vill jag att vi använder hela den tid vi får arvode för.
Och så åker vi inhyrd turistbuss upp, trots att våra egna öresundståg kör hela vägen. Okej....

Pissväder idag, så vi sätter oss på treans buss och åker till muséet på Malmöhus slott. Skulle inte förvåna mig om vi fikar dessutom. Museifikets äpplekaka är fin...

Lördag

Kommer in efter att ha varit på en synnerligen modern konstutställning och en annan utställning om citytunnelbygget. Dom är goa att ha med sig, småkillarna. Nyfikna på det mesta, pigga, utan fördomar om vad som är konst; dom ser det bara pang på som det är. Fika också och mellanbror ville ha kaffe minsann. Jaja.

Hoppas inte att min groda blev alltför orolig när jag ringde i förmiddags.

En rejäl konflikt med fjortisen som gjorde mig arg och ledsen, föder också en oro om att det skulle kunna vara en dipp, ett litet steg tillbaka efter alla steg framåt. Man det är nog rätt så friskt att bli ledsen och besviken på sin tonåring nångång då och då. Nu är han hos mostern i Helsingborg och blir bortskämd.


Å, har läst igenom min och grodans msn-logg. Vilka härliga minnen. Och lika spännande ännu, men nu med en kärlek som växt över all förväntan.
Kan se fram emot en vecka med henne, med vardagsliv och allt. Verkligen dags för det. Och vi planerar framåt, midsommar, semester och sådär. Det är självklart vi. Tänk som det kunde bli.

Mitt sista kommunala uppdrag närmar sig sitt slut. Känner mig lite fjärran från mitt parti emellanåt. Det som jag tycker är dåligt känns väldigt påtagligt och vägs kanske inte helt upp av det goda. Funderar.

Tror inte på ödet heller

Det var inte menat så.
Vi valde varandra därför att vi attraheras av varandra.
För om det var menat så, så var det väl också menat så att syrrans pojke skulle då i förtid och farsan...och så där.
Tror inte på ödet. Tror överhuvudtaget inte att det finns nåt att skylla på eller någon annan än jag själv som ansvarar för mitt liv.
För mig som ex-depp (får jag väl kalla mig) vore det katastrof att hitta ansvar och orsaker utanför mig själv.
Få legitimitet för tankar om att jag skulle vara särskilt drabbad och att mina egna handlingar inte avgör.
Men man kan ju ha tur och otur.
Grodan och jag tajmade vår kontakt ganska exakt rätt.
Lika rätt tajmat som det var, lika fel har jag hamnat andra gånger i olika sammanhang. Mitt eget ansvar likförbannat.
Det är inget mer att säga om det.
Mer än att grodan gör mig ofantligt glad och att kärleken bara växer, dessutom.

Igår satt jag och fjortisen och åt räkmackor, drack läsk och tittade på "Goal". Att förgylla vardagen; det är härligt.

Önskar att jag skrev upp eller mindes alla coola yttranden som lillebror fäller. Han får verkligen till det ibland.

En äldre barnskötare sitter i personalrummet och ojar sig över den nya generationens mammor (papporna då, är dom döda, eller?) som har mage att låta barnen gå i förskola, fast man har en nyföding hemma.
En av dom unga pedagogerna ler och säger "Ja, och när farfar var barn gjorde man sina egna leksaker av trä". Say no more.

För övrigt visar skolverkets rapport att vistelsetiderna inte gick upp med maxtaxan. Vad var det jag sa och - ännu mer - vad ska dagishatarna hita på nu, då?

Dessutom stöder jag Annika Billströms förslag om helt avgiftsfri förskola. Så det så.

Musik: "Falsk matematik" - Peps Persson

"Nu ska jag bli fräck", säger lillebror och kammar håret med en halvliter gelé. Och fräck blir han, men det är bara en liten stund till läggdags, så det är helt förgäves, tyvärr, trots att han slipper pyjamas just i kväll. Storebror har en kompis här och dom spelar ett skjutspel, som dom får stänga av lagom till bolibompa. Vi äter middag och är glada. Jag har lagat goda färsbiffar med pasta till, tyvärr, eftersom potatisen var kass. Messmörsås, minsann. Det ni!
Dottern kommer förbi och hämtar para till sina glasögon. Äntligen är hon brunhårig igen. Vigselringen blänker.
Sen talar storebror i telefon en timme med en kompis i Danmark och mellanbror fetsurar för att han måste lägga sig kl 8 och inte får se Simpsons. Nu ska storebror se Desperate housewives och lillebror ritar i sängen och mellanbror läser Tintin (mindre sur nu).
Bara en ganska vanlig barnkväll.
Och, ja, klart jag ska snacka i telefon med grodan. Nästa vecka är det jag och grodan en hel vecka. Å, så härligt.

Musik: "Time of your life" - Green Day

Ett steg i taget

Det är en klyscha; man ska ta ett steg i taget. Yeah right, säg det till en impulsiv knäppskalle som jag. Helst skulle jag vilja skippa trappan helt och ta hissen direkt upp till översta våningen. Men när jag prövar att göra det så fastnar den oftast mellan ettan och tvåan.
Varför det kan man undra?
Så jag gör som jag borde (nåja, i princip).
Hur som helst så känner jag att vi tagit ett steg till.
Kvalat in i allsvenskan, liksom.
Vi är på plats.

Musik: "Ett av dom sätt" - Peter le Marc

Såg dokumentären om vårt parti. Är sådär hoppfull inför framtiden. Det känns som om somligas märkliga "visioner" gör att nuvarande storlek på partiet lär bestå. Synd på en sån rar ärta. Om fundisarna tog sitt pick och pack och började meditera och dricka örtté på heltid, istället för att skämma ut oss på kongresserna vore mycket vunnet.

musik: "hög standard" - Peps Persson

slumpens datum

Lyssna här: grodans ormar är födda på min storasysters 40-årsdag 31/7 2001. 21/3 1998 är min mellansons födelsedag. Samma dag förlovade sig grodan med ormarnas pappa. Hmm... och ett av mina barn fyller år 23/1 och ett annat 21/3. Exakt ett halvår senare har storebrodern sin födelsedag. Dessutom bär grodan och exet samma förnamn. Musik: "Utan dig" - Totta Näslund

Ny titel.

Okej, det blev bara femtio minuters löptur. Men å andra sidan spöregnar det i stan idag. Men det var inte det jag skulle skriva, utan att jag nu kan kalla mig svärfar ovanpå alla andra titlar. Och det känns helt okej, no matter vad nån måtte säga.
Lycka till Josephine och Elias!

Musik:"Smoke gets in your eye" - Bryan Ferry