Ingen grön Alex Ferguson #mp25

Sir Alex Ferguson är ingen go gubbe. Är man med i hans lag så drar man åt samma håll, annars kan man gå. Det ingår liksom i kontraktet och därför har han kunnat leda laget i mer än ett halvt decennium, i en fotbollsvärld där andra tränare får sparken en kvart in på andra halvlek om man inte levererar. ManU:s ledning har tagit nedgångsperioder med jämnmod, för vet man att man har en framgångsrik anda i klubben, så vet man att resultaten också kommer. Om jag gör en halsbrytande jämförelse med partiet jag varit medlem i i 25 år så kan jag fan inte räkna alla ledare som kommit och gått, som hudflängts, avsatts och jagats bort med ord om förnyelse. Det innebär att vi gröna i Malmö inför valet 2014 har en valberedning där ingen satt listor och en styrelse där ingen planerat ett val. Bra folk, givetvis, men partiets snabba bäst före-datum är ett problem. Erfarenheter som kunde gjort oss starkare går helt till spillo. Och talanger vi knutit till oss får inte tid och space att utveckla sig och därmed oss. Ingen Beckham stiger ur våra ranker. Ingen leder, ingen pekar. Vem orkar, liksom. Man blir inte direkt adlad. På riksnivå är det såklart inte lika illa, men det är illa nog. Miljöpartiet är den enda organisation jag varit med i där erfarenhet inte är meriterande för högre positioner. Skulle jag vara karriärsugen, så skulle jag dölja det faktum att jag varit med länge. å står vi också och stampar i opinionen; vi attraherar år efter år nya, fast likadana människor, men behåller inte dem vi har.
Vi har frågor som skulle meritera oss för ett valresultat på 17-18 procent, men vi får inte ens hälften av det. Många fotbollslag värvar dyrt och satsar på nya spelsystem. Sen vinner Alex Fergusons lag i alla fall. Det handlar om lojalitet och att sitta i båten. De gröna ska så klart inte ha samma ledare i mer än 25 år. Men vi måste våga låta ledare leda och vi måste ge dem tid och utrymme. </u></p>